En Andersson och Herrn med många kepsar

Inser att jag inte är världens mest engagerade i det här med bloggskrivande under den sista tiden. Det kan bara bero på vädret! Vi har ännu inte kommit in i regelrätta jobbrutiner efter sommaren, utan njuter av fina kvällar och soliga dagar. Två lördagar i rad har till exempel jag och maken suttit rekordlänge i badtunnan. Klockan hann bli senare än sent innan vi makade oss ur ett väldans skönt dopp.
 
MEN idag blir det rekordlångt inlägg :) Eftersom jag började redan förra veckan, och fortsätter nu!
 
Förra söndags natt hade vi vaktjouren i båthamnarna. En ny erfarenhet, som faktiskt var väldigt trevlig. Sommarnatt och lugnt i luften. Och väldigt lugnt över lag, inte en enda levande själ träffade vi. Om vi inte räknar svanfamiljen som höll till vid en av bryggorna förstås. Fotograferade dem och gick vidare.
Fast när det ljusnade framåt morgonen och jag tog med Bidde ner till vattnet för en simtur upptäckte vi en hel del aktiviteter som förekommit helt utan vår vetskap. Jag och Bidde grejade i godan ro en ordentlig stund i vattnet, apporterade och fixade. När vi var klara stojade han runt på stranden, for runt och var allmänt glad. Så får vi se folk som ligger och försöker sova vidare i sovsäckar mitt i Biddes rullande o mina glada tillrop... det hade visst varit grillkväll på stranden under kvällen/natten. Och vi hade inte märkt någonting. Vilka vakter :)
 
Och så gjorde jag en klassisk Andersson en dag förra veckan. Har inget med båtar eller fint väder eller någonting att göra. Enbart jobbrelaterat.
Nu för tiden finns ju flera olika företag för posthantering. Ett av dem har hand om lantbrevbäringen och jag nyttjar tjänsten för att skicka post på jobbet med brevbäraren. Smart idé, jag packar posten, skapar fraktsedel och elektroniskt fakturaunderlag och sätter ut hela bunten med brev som plockas med av brevbäraren.
Den här dagen ignorerades mina brev av postmannen/kvinnan och bilen åkte vidare utan dem... Han lämnade bara en bunt räkningar i vår brevlåda och körde därifrån.
Självklart försöker jag få tag på det lokala postkontoret. Främst för att bringa ordning på huruvida jag ska hantera den elektroniska fakturan. Vill ju inte betala för brev som inte hämtas, och heller inte för samma brev en gång till, som förhoppningsvis hämtas i morgon. Får fram telefonnummer, och blir mött av rösten "Numret har upphört".
Jahopp. Letar vidare på nätet, får fram ett annat nummer till kundtjänst riks. Blir uppmanad att välja ett alternativ av 48 möjliga. Mitt ärende finns inte med i en enda av dem... Väljer tillslut nummer 7, och får ytterligare 48 nya valmöjligheter.
Efter tredje valet och därmed 144 olika alternativ totalt (och 28 minuter), får jag tala med en människa :) Blev så överraskad att höra en annan röst än den monotona som räknade upp alla 144 olika knapptryckningarna, att jag faktiskt fick fråga om personen var talbar. Det var han. Nästan. För jag fick förklarat för mig att jag tryckt fel någonstans på vägen - och får börja om...
Inte mycket att välja på. Nytt försök. Kommer så småningom fram till en tjej, som har mitt frågeområde på sitt bord. Framför mitt ärende och får det nya telefonnumret till vårt postkontor med informationen att de svarar i telefonen mellan kl 7-9. Men vill du få iväg dina brev, så chansa på att de är där och åk in med dem till kontoret. Du kan ju också chansa att de svarar om du ringer i förväg...
Inte det mest kundvänliga svaret jag önskade efter starten med fel nummer på nätet och 144 knapptryckningar.
På min fråga om fakturan som jag skapat till mig själv, hur den ska hanteras? -Nej den kan vi inte göra något åt. Säger hon. Fast det visste jag ju. Förra gången jag stökade om en elektronisk faktura, hade jag råkat uppge att jag skickat 5999 st brev och inte 599 som det faktiskt var. Hade ingen större lust att betala porto motsvarande värdet för en hel postbil istället för någon tusenlapp. Samma svar då. Det går inte att ändra... Man får vackert betala och i efterhand krångla och korrigera.
Men eftersom jag började bli lite upprörd  (inte mycket - det märktes knappt) vid det här laget, gav jag mig inte. Ett företag av den här storleken kan orimligtvis ha en kundtjänst som varken kan koppla sina kunder rätt eller vara fullständigt oförmögen att på något vis hjälpa till.
Efter många om och men, erbjuder hon sig att makulera min faktura!! Halleluja, det finns en sådan funktion även i deras ekonomisystem :)
Jag ber om bekräftelse på makuleringen. Och får det blixfort muntligt i telefonen... Eeeh, du har inte möjlighet att skicka den via epost till mig kanske, undrar jag? Lite svårt att påvisa bekräftelsen vid behov annars.
- Men då måste jag ju logga in mig får jag till svar. Ja tack, vore bra tycker jag. Ytterligare en väntan på 13 minuter tills hon loggat in och fått klart mitt ärende och jag kan tacka för tillmötesgående hjälp och avsluta samtalet.
Ringer därefter upp postkontoret för att chansa på om de svarar. Det gör dom inte. Talar istället in ett halvlångt meddelande där jag önskar få information om ändrade rutiner för upphämtning av utgående post.
Lägger på luren och kliver ut på gården - för att se postbilen vid vägen och lasta in mina brev i bilen.... Den första bilen var således konkurrenten, och tog såklart inte mina brev eftersom det inte var hans uppdrag...
I morgon får jag nog ringa till postkontoret igen och be om ursäkt för mitt meddelande. Tror jag satsar på tiden mellan kl 7-9 och chansar inte.
Ska dock tillägga att jag inte hyser något som helst agg till någon av de personer som arbetar på postkontoret eller i organisationen! Logistiken och tillgängligheten däremot.
 
Och så lite djurrelaterat! Vi har ju en hund. Herr Bidde. En väldigt speciell kille som har många kepsar att hålla reda på.
Herr Bidde har flera funktioner att fylla hos oss. Förutom att vara en schysst kompis och ett trevligt sällskap, har han liksom vi andra egna ansvarsområden. Han är en retriever till rasen, men har något utökat och annorlunda arbetsområde än den traditionella jakthundens. Tyvärr jagar varken jag eller maken alls sedan flytten hit. Men vi kommer att vilja ändra på det framigenom. 
Men Herr Bidde har andra uppgifter på gården. Han växlar fort och skickligt mellan gårdsvärdkepsen, kundmottagarkepsen, träningskepsen, stalljobbskepsen och allt annat han sysslar med. Just värdskapet sköter han med bästa betyg. Han är fantastisk. Får alla att trivas. Till och med vår hyresgäst, som från början skrek i högan sky så fort han visade sig. Igår eftermiddag tittade jag ut, då låg båda två och solade på en filt bredvid varandra :)
 Bland hans uppdrag är också att hålla reda på våra långöron i stallet, en ovärderlig hjälpreda om någon hamnar fel och utanför. Snabbt och snyggt får vi in vad vi ber om så att de kan placeras i sin bostad igen.
Just nu har han på sig farbrorkepsen på dagarna. Vi är barnvakter några dagar åt en sprallig liten valp/unghund. Herr Bidde sadlar om från stalldräng till farbror på sekunden så fort vår lilla gäst infinner sig på gården på morgonen. Och han sätter på sig den mest välpassande trygga snälla lugna farbrormössan. Från att vara pajas och fara runt, slår han om till en äldre lugn tålmodig farbror, bara sådär. Tydligen anser Herr Bidde att vi ska hålla tempot nere när vi har vår lille gäst här. Hur mycket valpen vill och försöker få till lek och stoj, så är det lönlöst. Herr Bidde ger ingen som helst respons och skapar ett sånt lugn kring sig. Han ger ett sånt fint stöd till valpen att man nästan blir tårögd. Pappa Sten personifierad :)
Den enda kepsen han har som inte passar riktigt är vaktmössan. Den är fortfarande lite för stor för honom. Jag vill gärna att han tar lite större ansvar när jag ber om det. Till exempel när det är mörkt. Ibland vill hönsen inte gå in i sitt hus på kvällen och vi får vänta med att stänga dörren tills de har behagat gå in och lägga sig. Vissa kvällar hinner det bli mörkt ute och jag vill ha sällskap när jag går upp. Sten sprang alltid i förväg och tände sensorlampan vid hönshuset innan jag kom fram. Bidde sitter kvar på trappan till huset vid utebelysningen där...
Men han lever och lär, är så fascinerad över hur fint han hanterar alla situationer och händelser.
Källängens Bulle
Bidde hönsaherde
Lite vaniljbullsbak igår :)
 Kompisar!
Får man inte fart på Bidde, funkar det fint med Källängens Bullen :)
När man är trött ska man sova, säger barnvakten
 Svanfamiljen på vår hamnvaktsnatt