En dag

Idag har det varit en väldigt vanlig dag.
Jag o Bidde har tillbringat en bra stund i skogen, skött om alla djur i stallarna, påbörjat ommålning av huset och hämtat en byrå i Hallstavik.
Bidde har funnit en vän i en av våra tyska gäster, och glädjen att träffas varje dag är ömsesidig. I övrigt spatserar han runt på gården utan att ge våra gäster någon större uppmärksamhet om ingen pockar på honom.
Han är störtskön och har verkligen kommit in i sommarprocedurerna här. Det är helt naturligt att det går omkring människor dygnet runt överallt. Att någon öppnar dörren till vårat hus, går in o förser sig själv med en kopp kaffe är inte något konstigt. Han noterar, säger hej och är trevlig mot alla. Här om dagen gick vi ner i stallet och fann vår vän sittandes med sin lilla jättefina flattevalp i stallgången miljötränandes. Bidde blev glad o snackade med dom en stund, och är en snäll gårdsvärd.
Men den gången någon knackar på vår dörr och inte bara går in, reagerar han. Säger voff ett par gånger tills han är säker på att jag uppmärksammat att det är en människa på andra sidan dörren. Kul hund :)
 
Våra kattungar växer och frodas. Snart är det dags för dom att flytta till sina nya hem, bara 3 veckor kvar.
Mamma Harriet är en väldigt bra mor. Hon tar föräldraskapet på högsta allvar. Ser till att de är rena, uppför sig och lär sig jaga. Just menyn och jaktträningen hon sätter till dem är högst varierande. Olika varje dag. I lördags fick dom skata, i förrgår mus, igår serverades det en lite exklusivare lunch, nämligen papegoja! Vet inte var hon hittat den eller vad som firades, men grön o fin o uppskattad var den. Och jättedöd.... Jag vet heller inte vart hon tror att hennes ungar ska flytta om tre veckor, eftersom de tydligen kräver träning på exotiskt vilt. Vi har inte hittat någon som saknar sin fågel.
Undrar vad de får i morgon :)
Vi har genom åren haft katter som är säreget goda jägare. Vår förra Ola var fenomenal. Och lite osmaklig. På den tiden hade vi en kattlucka i en dörr som gick ut i trädgården från badrummet. Genom den där luckan släpade han in det ena och det andra. Mest det andra. Och dukade för det mesta upp sin middag inne i duschen.. Resulterade i att maken fick börja dagen med att städa upp ekorrsvansar och annat som vi helst inte vill ha där när vi ska duscha.
Den där dörren i badrummet använde jag också när jag skulle hänga tvätt på linan i trädgården. Dock var det en dag som den inte gick att rubba. Eftersom en stor gräsand hade fastnat halvvägs i kattluckan. Givetvis död, den skulle förmodligen också serveras i duschen åt Ola själv. Jag fattar än idag inte hur katten lyckats släpa hem den stora fågeln från Viskan, som rann 20 meter nedanför en brant slänt från vårt hus.
 
I morgon är en ny jättebra dag! Startar nog med en långtur direkt på morgonen. Sen är det målarpenseln som kallar så mycket det går :)
 
 
Det här är bland det bästa sommartid. Egna grönsaker, potatis o sådant som vi odlar :)
 
Inget dike ska förgås på en promenad :) På fredag tar vi fram vilt från frysen till herr Bidde, ska bli kul!
Så här såg det ut när jag vaknade i söndags. Herr Bidde har tagit pappa Stens plats ordentligt nu :)
 

Bästa

Semestern är över. I alla fall för mig. I morgon sitter jag i pappersträsket igen. I en vecka, sedan är jag ledig ytterligare en :) Så det är inget synd om mig alls.
Och så har jag har fin markservice alla dagar, för maken är hemma hela veckan :)
 
Men den här semestern har varit den skönaste av de år vi har bott här uppe. Trots varannandagsväder och egentligen inte den optimala semestervärmen, har vi haft tre fina veckor. Mycket jobb eftersom det är dubbla säsonger på gården med djur och hyresgäster. Men allt börjar komma på plats och vi har skapat ordentliga rutiner.
En struktur och arbetsordning så vi fått både sköna mornar, lite ledig tid och en annorlunda vardag. Har lyxat med utelunch, senare kvällar och många långa Biddeturer. Jättenöjda är vi!
 
Vi plockade blåbär igår :) räckte både till frukost o muffins!
Trattnicklas. lite irriterad mellan två trampdynor efter väta, så behöver vara lite försiktig ett par dagar
Lilla gubben :) vi klyver ved, Bidde har en skön förmiddag!
100% egenproducerad middag :) fantastiskt gott!
Bullen har förstått det här med semestermornar också. tillsammans med oss o Bidde ligger han gärna o drar sig lite extra :)
Hjälpreda i strumpparningen igår :)
 
 

(Ka)Nina o annat

Japp! Vår båt Nina (eller bättre Ka-nina) är sjösatt och provkörd :) Det tog två dagar att få i den och få den på plats. Mycket fix och trix innan allt var i ordning. Ny (för oss) båt och många delar följde med omonterat. Väl i vattnet konstaterade vi att något saknades på motorn. Fick de sista grejerna i går kväll i påse, så bara att skruva dit i morse :)
Så nu har vi båtplats, är med i båtklubben och är medlemmar i sjöräddningssällskapet! Lika bra att göra det ordentligt!
Bidde åkte med en liten tur idag och han beter sig som bästa skepparen. Duktiga killen.
Så nu ska bara maken serva, byta bränslefilter och andra inte så spännande men viktiga saker. Sen så, ska vi ge oss ut ordentligt! Blir kul det här!
 
I övrigt har vi promenerat i skogen, fått påhälsning av hyresgäster från förra året som tittade in på fika o hade med sig en flaska bubbel (vi blev jätteglada!) och avmaskat alla djuren.
Just avmaskning är en procedur som jag följer slaviskt sedan hästtiden. Alla ligger på schema och numer sker allt på rutin utan större förberedelse eller planering i almanacka.
Till och med sonen och maken har råkat ut för min behandling. Snälla som dom är, lät dom mig hållas och tog snällt den illröda avmaskningsvätskan jag hällde upp, utan att ifrågasätta....
Dock var den nog inte så värst god, eftersom sonens nästan omgående hamnade på köksgolvet. Bra färgmedel i den var det iaf, för den gula plastmattan i köket fick en fin rosa nyans som inte gick att få bort.
Sedan dess har dom hållit sig borta när jag börjar plocka i medicinskåpet :)
Själv har jag hållt mig borta från min egen behandling eftersom jag ansett att min kroppshydda inte riktigt visat de typiska dragen för maskangrepp :) Maken o sonen behandlades eftersom sonen misstänktes och maken fick följa för säkerhets skull. Dock visade det sig att behandlingen var hel onödig och feldiagnoserad.
Lite konstigt är det att jag fortfarande är gift :)